Vertikal jigging
En ny och mycket populär metod för gös är vertikalfiske. Detta är en fisketeknik som revolutionerat svenskt gösfiske de senaste två-tre åren. Sjöar som tidigare varit svårfiskade är nu relativt lätta vatten med gott om gös. Säsongen för gös har dessutom utökats med flera månader – i princip kan man fiska när det är öppet vatten. Som bonus är vertikalfiske en ruskigt bra metod för gädda och abborre.
Vertikalfiske utövas från båt och med korta, lätta spön – påminner faktiskt en del om båtpimpel. Ett spö avsett för vertikalfiske är strax under 2 meter långt och med toppig aktion. Spötoppen är lite mjukare så att du lättare kan kontrollera betet samt känna och se försiktiga napp. Du kan använda antingen en haspelrulle eller en multirulle. Som regel ger en multirulle mer direktkontakt och bättre känsla under fisket. Spolen ska vara fylld med superlina, och som bete används en jigg som är apterad på en enkelkrok med blyhuvud, samt en extra trekrok nära stjärten.
Lätt att lära sig
Tekniken är relativt enkel. Du sänker ned jiggen till botten, knycker lite lätt med handleden och håller betet stilla 10-20 cm från botten. Känner du inget efter 4-5 sekunder så upprepar du samma procedur igen. Så fort du känner en stöt eller något känns annorlunda gör du mothugg. Är gösen på hugget så behöver du inte tvivla om det är napp – det finns istället risk att du tappar spöt i vattnet! Det bör understrykas att vertikalfiske till stor del handlar om träning. Det tar ett par-tre fiskedagar innan du får den rätta känslan och tekniken.
En stum superlina är i princip nödvändigt vid vertikalfiske. Förutom en otrolig styrka känner du minsta lilla stöt. Dessutom förmedlar linan vilken typ av botten som du fiskar på. Helst ska du använda så tunn lina som möjligt: 0,08 – 0,15 mm. Det är viktigt att linan är tunn. Linan ska hänga rakt ned till betet. Då känner du minsta napp och kontrollen av betet är överlägsen. En tunn lina skär nämligen lättare genom vattnet om det strömmar eller när båten driver med vinden.
Olika jiggmodeller
Det finns flera olika typer av plastbeten och tekniker. Förutom den normala tekniken som är beskriven ovan finns det ”Drop Shotting” och fiske med ”Fireball”. Vid Drop Shotting sitter jiggen på en enkelkrok 20-100 cm ovanför ett mindre blysänke. En annorlunda presentation som kan vara ruskigt effektiv, särskilt när gösen är inaktiv och försiktig. Fireball är ett speciellt blyhuvud som används till vertikalfiske med levande eller död betesfisk, istället för en jiggkropp. Kombinationen av naturlig fisklukt och levande betesrörelser är ofta helt oemotståndlig för gösen, särskilt de större fiskarna.
Det finns givetvis en uppsjö med olika modeller och färger på vertikaljiggar. Vissa har raka och nästan spetsformade stjärtar medan andra har stjärtar som är betydligt större och mer paddelformade. Som tumregel fungerar stora och livliga stjärtar bäst när fisken är aktiv och huggvillig. En mindre, rakare stjärt med minimal rörelse är däremot bättre när gösen är svårflörtad och inaktiv. Samma resonemang gäller för fisketekniken och betets hastighet. En aktiv gös föredrar ofta snabbare fisketeknik och högre hastighet, medan tröga fiskar kräver ett lugnare tempo.
Lokalisering är a och o
Ett ekolod och en elmotor gör det möjligt att kontrollera båtens exakta position och i förlängningen kontrollera betet. Du behöver ekolodet när du ska leta upp djupkanter och produktiva djupområden. Oftast är fisket koncentrerat kring ett särskilt djup, t.ex. 5-6 meter. En elmotor är perfekt när du sakta ska fiska av ett visst djup eller område. Särskilt när det blåser är elmotorn nödvändig för att hålla emot vinden. I nödfall kan man driva långsamt med båten eller ankra upp.
Det första man gör är att leta upp djupet eller området där fisken befinner sig. Gösen uppehåller sig ofta på hård botten. Och det är på dessa områden som vertikalfiske fungerar som bäst. När du väl hittat gösen är det en god idé att markera platsen på en GPS eller med en markör. Fiska sedan av området omsorgsfullt innan du letar vidare efter nästa ”hot spot”.
Vertikalfiske har flera likheter med jerkfiske.
Den stumma linan ger en explosiv närkontakt. Alla hugg – stort som litet – känns direkt i klingan. Det krävs också en särskild teknik för att ge betet ett lockande rörelsemönster. Detta är inte några metoder som fiskar av sig själv. Men det är också två metoder som ger mer i slutändan. Tekniken som krävs ger också en extra dimension i fisket. Du måste själv skapa ett attraktivt rörelsemönster hos betet. När du väl lyckas och fisken hugger blir belöningen desto större.
Prova på vertikalfiske – både du och gösen kommer fastna direkt!
Hälsar Fredrik Stjärnkvist, CWC AB